Kunskap · Radon i hus
Vad är radon, och hur tar det sig in i ditt hus?
Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt när uran sönderfaller i berggrunden. Du kan inte se den, lukta den eller smaka den. Den tar sig in i ditt hus genom samma håligheter som släpper ut värme.
Vad radon är
En osynlig gas från berggrunden.
Radon-222 är en radioaktiv ädelgas. Den bildas i en sönderfallskedja från uran-238 — ett grundämne som finns i nästan all svensk berggrund och jordmån.
Halveringstiden är 3,8 dagar, så radonet förnyas konstant. Det är inte gasens egen strålning som är farlig — det är sönderfallsprodukterna (radondöttrarna) som fastnar i lungvävnad och avger alfastrålning där.
Du upptäcker det inte på något annat sätt än genom mätning. Lukt, smak och färg saknas. Det är därför långtidsmätning är den enda vägen att veta vad du har i ditt hus.
Var radonet kommer ifrån
Tre källor. Olika hus, samma gas.
01
Markradon
Den vanligaste källan i Sverige. Radon bildas när uran i berggrunden sönderfaller och tränger uppåt genom håligheter. Skorstenseffekten — varm luft stiger inomhus — drar med sig radonet upp i bostaden. Allra mest påverkan i krypgrunder, källare och hus byggda på rullstensåsar eller granitberggrund.
02
Blåbetong
Hus byggda mellan 1929 och 1975 kan innehålla blåbetong (alunskifferbaserad lättbetong) som strålar radon direkt från väggar och bjälklag. Cirka 325 000 svenska hus berörs. Synlig som ljust grå-blå porös betong, ofta i innerväggar och bjälklag.
03
Vatten från egen brunn
Bergborrade brunnar kan innehålla radon i vattnet — duschvatten som dunstar släpper ut radon i luften. Mindre vanligt än de övriga två källorna och endast relevant för hus med egen brunn (kommunalt vatten är oftast under riktvärdet).
Hur det tar sig in
Samma håligheter som släpper ut värmen.
Radonet vandrar uppåt genom skorstenseffekten. Varm luft inomhus stiger, undertryck bildas vid grunden, och radonet sugs in genom varje hålighet som finns.
Inträngningspunkter i typiska svenska hus: sprickor i betongplattan, rörgenomföringar, kabelschakt, otäta grundbalkar, krypgrundsbjälklag, källargolv, otäta vindsbjälklag.
Logiken är samma som värmeläckage: ju otätare hus, desto mer radon. När man tätar för värme tätar man också för radon — om man väljer rätt material.
Mätning & gränsvärden
200
Bq/m³ — gränsvärde i befintliga bostäder
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och Folkhälsomyndigheten sätter riktvärdet för radon i befintliga bostäder till 200 Bq/m³. För nybyggnation gäller 100 Bq/m³ enligt BBR.
Mätsäsongen är oktober till april. Långtidsmätning ska pågå minst 2 månader för att ge ett tillförlitligt medelvärde. Korta mätningar kan användas för screening men ger inte ett juridiskt hållbart värde.
SSM listar godkända mätlaboratorier. Mätsatser kostar typiskt 300–600 kr per bostad.
Om mätningen visar för högt värde
Tre steg. Inget magiskt.
01
Mät om värdet är osäkert
Långtidsmätning i 2 månader under eldningssäsong (oktober–april). SSM listar godkända mätlaboratorier. Resultatet är ett medelvärde i Bq/m³ — det är detta som jämförs mot gränsvärdet.
02
Identifiera källan
Är det markradon från krypgrunden? Blåbetong i innerväggen? Brunnsvattnet? En radonkonsulent eller besiktningsman kan göra punktmätningar och en luftströmsanalys för att lokalisera inträngningen.
03
Täta vid källan
RadonFoam appliceras direkt mot ytan där radonet kommer in — krypgrundsbjälklag, källarvägg, golv mot mark, vindsbjälklag eller blåbetong-vägg. Radonbarriär, värmeisolering och fuktspärr i samma skikt.
Nästa steg
Har du ett mätvärde? Vi går igenom det med dig.
Boka kostnadsfri rådgivning så tittar vi på huset, mätvärdet och vilken yta som ska tätas. Inga kostnader, inga förpliktelser.